Social Interaction During Computer-based Activities

Social Interaction During Computer-based Activities: Comparisons by Number av Sessions, Gender, School-level, Gender Composition of the Group and Computer-child Ratio.Willoughby, T., Wood, E., Desjarlais, M., Williams, L., Leacy, K. & Sedore, L. (2009).

I artikeln presenteras en undersökning av sociala interaktioners kvalitet i ett lärande kontext. I undersökningen, som genomfördes på åtta förskolor och tre grundskolor i Canada, deltog sammanlagt 116 förskolebarn och 108 skolelever i årskurs fem och sex. Barnen i förskolor var mellan 3 och 5 år gamla och de var 57 flickor och 59 pojkar. Barnen i skolor var mellan 10 och 12 år gamla, 57 flickor och 51 pojkar.

Det som forskarna ville undersöka var om och hur sociala interaktioner mellan barnen ändras beroende på om grupper består av barnen av samma kön eller om grupper är könsblandade. Forskarna ville också se hur samspelet mellan barnen fungerar när alla barn har tillgång till var sin dator och jämföra det med det som händer när flera barn samlas vid en dator.

I den teoretiska bakgrunden skriver forskarna om att tack vare utvecklingen av datateknik (hypertext) och av multimedia, har datorer blivit ett attraktivt lärandeverktyg. Enligt flera studier som gjordes i olika länder (USA, New Zeeland och Storbritannien), stimulerar datorbaserad undervisning till interaktioner mellan elever. De interaktionerna ses som positiva eftersom barnens sociala förmåga utvecklas då barnen övas i turtagningen och att dela med sig. Från forskningen framkommer även att barn och elever som arbetar med datorer är mer samarbetsvilliga och kan arbeta koncentrerad under längre tid än när de gör andra uppgifter utan datorer. Men i forskningen påpekas även att inte alla barn som deltar i en gruppaktivitet med dator engageras i aktiviteten i samma grad. Enligt forskarna kan skillnaderna bero på könsfördelningen i grupper, på barnens ålder, på relationer inom gruppen samt på längden av aktiviteter och hur ofta de förekommer.

I den aktuella undersökningen vill forskarna se om pojkars och flickors sociala interaktioner under datorbaserade aktiviteter i smågrupper skiljer sig beroende på barnens ålder (förskolebarn gentemot grundskoleelever), på dator-till-barn-förhållande (en dator per grupp eller varje barnet har tillgång till egen dator), sammanställning av grupper utifrån genus (enkönade grupper gentemot könsblandade grupper) och om interaktioner mellan barnen förändras under tiden. Forskarna vill även se om pojkar och flickor i samma utsträckning dominerar datorer under aktiviteter där flera barn samlas vid en dator. Programvaran som användes i undersökningen var Thinkin’ Things 1 för förskolebarn och Thinkin’ Things 3 för skolelever.

I enlighet med forskarnas antaganden visar förskolebarnen större förmåga att samarbeta under datorbaserade aktiviteter i könsblandade grupper än i könshomogena grupper. När det gäller skolbarnen är skillnaden inte så stor mellan könsblandade grupper och könshomogena grupper, men forskarna vill vara försiktiga med den slutsatsen och önskar mer forskning kring det fenomenet. Forskarna tror också att eftersom datorer är redan väletablerade i barnens hem samt i skola och även i förskola, har inte längre pojkarna försprång före flickorna i användandet av datorer.

När det gäller skillnader beroende på barnens ålder tycker forskarna att förskolebarn i enkönade grupper blir lätt distraherade, till skillnad mot skolelever i enkönade grupper. Sedan tycker forskarna att flickor, i takt med att de blir mer bekanta med programmet, utvecklar sitt samarbete medan i pojkgrupper kan man snarare se den motsatta tendensen, dvs. att pojkarnas samarbete avtar när de har lärt känna programmet. Studien visar också på att förskolebarn samarbetar med varandra oavsett om de har tillgång till en eller till flera datorer men att i skolan är det begränsad tillgång till datorer som främjar sociala interaktioner. Av studien framkommer även att datoraktiviteter värderas högt av barnen och uppfattas som roliga.

Forskarna tycker att som pedagog bör man känna till de olika beteenden som datoraktiviteter i varierade former kan framkalla hos barnen. Med de kunskaperna kan pedagogerna sedan, beroende på vad de har för syfte med datorbaserade aktiviteter, skapa de rätta förutsättningarna för barnens lärande och för sociala interaktioner.

Min reflektion

För mig har det varit en intressant artikel att läsa, eftersom den påpekar bl.a. vikten av att, som pedagog, ständigt skaffa sig nya kunskaper om hur barn lär sig och hur lärande och sociala processer kan stimuleras med hjälp av den nya teknologin. Som forskarna konstaterar har datorer blivit en naturlig del av barnens liv och ett attraktivt lärandeverktyg, men i min uppfattning vet vi fortfarande för lite om hur vi, pedagoger i förskolan, kan använda datorer i det pedagogiska arbetet. Det behövs både mer forskning kring vilka processer som uppstår under datoraktiviteter och hur de sedan påverkar barnens lärande, men även konkreta tips om hur man som pedagog ska gå tillväga. Utifrån mina erfarenheter från alla mina vfu-perioder kan jag konstatera att även de pedagoger som har väldigt positiv inställning till användningen av datorer i det pedagogiska arbetet, saknar kunskaper kring hur de skulle kunna göra det på ett mer medvetet och varierat sätt. Jag har också observerat på olika förskolor hur ekonomiska begränsningar hindrar införandet av nya arbetsmetoder med just hjälp av IKT.

Frågeställning

I den studie som artikeln beskriver har de vuxna som genomfört undersökningen valt att inte interagera med barnen. I enstaka fall hjälpte de barnen att lösa några tekniska problem. I min uppfattning har pedagoger i förskolan en avgörande roll för hur olika aktiviteter utvecklas och hur barnen kan utmanas och inspireras, därför undrar jag hur större engagemang från de vuxnas sida skulle influera barnens agerande. Vilka är era erfarenheter?

Annonser