Social Interaction During Computer-based Activities

Social Interaction During Computer-based Activities: Comparisons by Number av Sessions, Gender, School-level, Gender Composition of the Group and Computer-child Ratio.Willoughby, T., Wood, E., Desjarlais, M., Williams, L., Leacy, K. & Sedore, L. (2009).

I artikeln presenteras en undersökning av sociala interaktioners kvalitet i ett lärande kontext. I undersökningen, som genomfördes på åtta förskolor och tre grundskolor i Canada, deltog sammanlagt 116 förskolebarn och 108 skolelever i årskurs fem och sex. Barnen i förskolor var mellan 3 och 5 år gamla och de var 57 flickor och 59 pojkar. Barnen i skolor var mellan 10 och 12 år gamla, 57 flickor och 51 pojkar.

Det som forskarna ville undersöka var om och hur sociala interaktioner mellan barnen ändras beroende på om grupper består av barnen av samma kön eller om grupper är könsblandade. Forskarna ville också se hur samspelet mellan barnen fungerar när alla barn har tillgång till var sin dator och jämföra det med det som händer när flera barn samlas vid en dator.

I den teoretiska bakgrunden skriver forskarna om att tack vare utvecklingen av datateknik (hypertext) och av multimedia, har datorer blivit ett attraktivt lärandeverktyg. Enligt flera studier som gjordes i olika länder (USA, New Zeeland och Storbritannien), stimulerar datorbaserad undervisning till interaktioner mellan elever. De interaktionerna ses som positiva eftersom barnens sociala förmåga utvecklas då barnen övas i turtagningen och att dela med sig. Från forskningen framkommer även att barn och elever som arbetar med datorer är mer samarbetsvilliga och kan arbeta koncentrerad under längre tid än när de gör andra uppgifter utan datorer. Men i forskningen påpekas även att inte alla barn som deltar i en gruppaktivitet med dator engageras i aktiviteten i samma grad. Enligt forskarna kan skillnaderna bero på könsfördelningen i grupper, på barnens ålder, på relationer inom gruppen samt på längden av aktiviteter och hur ofta de förekommer.

I den aktuella undersökningen vill forskarna se om pojkars och flickors sociala interaktioner under datorbaserade aktiviteter i smågrupper skiljer sig beroende på barnens ålder (förskolebarn gentemot grundskoleelever), på dator-till-barn-förhållande (en dator per grupp eller varje barnet har tillgång till egen dator), sammanställning av grupper utifrån genus (enkönade grupper gentemot könsblandade grupper) och om interaktioner mellan barnen förändras under tiden. Forskarna vill även se om pojkar och flickor i samma utsträckning dominerar datorer under aktiviteter där flera barn samlas vid en dator. Programvaran som användes i undersökningen var Thinkin’ Things 1 för förskolebarn och Thinkin’ Things 3 för skolelever.

I enlighet med forskarnas antaganden visar förskolebarnen större förmåga att samarbeta under datorbaserade aktiviteter i könsblandade grupper än i könshomogena grupper. När det gäller skolbarnen är skillnaden inte så stor mellan könsblandade grupper och könshomogena grupper, men forskarna vill vara försiktiga med den slutsatsen och önskar mer forskning kring det fenomenet. Forskarna tror också att eftersom datorer är redan väletablerade i barnens hem samt i skola och även i förskola, har inte längre pojkarna försprång före flickorna i användandet av datorer.

När det gäller skillnader beroende på barnens ålder tycker forskarna att förskolebarn i enkönade grupper blir lätt distraherade, till skillnad mot skolelever i enkönade grupper. Sedan tycker forskarna att flickor, i takt med att de blir mer bekanta med programmet, utvecklar sitt samarbete medan i pojkgrupper kan man snarare se den motsatta tendensen, dvs. att pojkarnas samarbete avtar när de har lärt känna programmet. Studien visar också på att förskolebarn samarbetar med varandra oavsett om de har tillgång till en eller till flera datorer men att i skolan är det begränsad tillgång till datorer som främjar sociala interaktioner. Av studien framkommer även att datoraktiviteter värderas högt av barnen och uppfattas som roliga.

Forskarna tycker att som pedagog bör man känna till de olika beteenden som datoraktiviteter i varierade former kan framkalla hos barnen. Med de kunskaperna kan pedagogerna sedan, beroende på vad de har för syfte med datorbaserade aktiviteter, skapa de rätta förutsättningarna för barnens lärande och för sociala interaktioner.

Min reflektion

För mig har det varit en intressant artikel att läsa, eftersom den påpekar bl.a. vikten av att, som pedagog, ständigt skaffa sig nya kunskaper om hur barn lär sig och hur lärande och sociala processer kan stimuleras med hjälp av den nya teknologin. Som forskarna konstaterar har datorer blivit en naturlig del av barnens liv och ett attraktivt lärandeverktyg, men i min uppfattning vet vi fortfarande för lite om hur vi, pedagoger i förskolan, kan använda datorer i det pedagogiska arbetet. Det behövs både mer forskning kring vilka processer som uppstår under datoraktiviteter och hur de sedan påverkar barnens lärande, men även konkreta tips om hur man som pedagog ska gå tillväga. Utifrån mina erfarenheter från alla mina vfu-perioder kan jag konstatera att även de pedagoger som har väldigt positiv inställning till användningen av datorer i det pedagogiska arbetet, saknar kunskaper kring hur de skulle kunna göra det på ett mer medvetet och varierat sätt. Jag har också observerat på olika förskolor hur ekonomiska begränsningar hindrar införandet av nya arbetsmetoder med just hjälp av IKT.

Frågeställning

I den studie som artikeln beskriver har de vuxna som genomfört undersökningen valt att inte interagera med barnen. I enstaka fall hjälpte de barnen att lösa några tekniska problem. I min uppfattning har pedagoger i förskolan en avgörande roll för hur olika aktiviteter utvecklas och hur barnen kan utmanas och inspireras, därför undrar jag hur större engagemang från de vuxnas sida skulle influera barnens agerande. Vilka är era erfarenheter?

Annonser

5 thoughts on “Social Interaction During Computer-based Activities

  1. Mina erfarenheter från när jag har varit ute i verksamheten är att precis som det står i texten, så lär sig barnen att samspela med varandra när de får använda sig av en dator. De lär sig turtagning och att dela med sig. Ett engagemang från oss vuxna tror jag är jätte viktigt för att barnen ska kunna lära sig så mycket som möjligt. Vi kan inte bara lämna barnen och tro att de ska fixa det på egen hand, utan vi måste finnas med som stöd. Under den här vfu perioden så använde jag mig av min ipad, där jag hade delat in barnen i mindre grupper. Jag fick chansen att se hur barnen samarbetade, vilka som tog mycket plats och vilka som kanske kom lite i skymundan osv. Om jag hade arbetat på den här förskolan hade jag kunnat ta med mig det här och jobbat vidare för att barnen skulle få ut ännu mer av det. Genom den här introduktionen så kunde jag också få en hint av hur grupperna skulle se ut för att på bästa sätt tillgodose alla barn, kunna se hur jag ska gå vidare för att kunna utmana barnen ännu mer. En viktig del är som sagt att vi vuxna visar ett engagemang, för att barnen också ska tycka att det är kul och att det ska kännas inspirerande att lära sig nya saker.

  2. Mina erfarenheter från vfu är att datoranvändningen med barngruppen är näst intill obefintlig. Många gånger är det ekonomin som är orsaken. På en förskola jag besökt hade de fått en smartboard till en avdelning. Men ingen pedagog hade då ännu fått någon utbildning i hur man kan använda sig av det i den pedagogiska verksamheten. Samtidigt kom även problematiken kring hur alla barn och avdelningar kan få tillgång till smartboarden. Om jag som pedagog har ett intresse kring IKT blir det lätt att se hur man kan använda sig av det i den pedagogiska verksamheten. Samtidigt kan man lättare inspirera barngruppen när det är något man själv är intresserad av.

    I artikeln skriver man även om att grupperingar är av betydelse för samarbetet vid datorn. Intressant, samtidigt undrar man hur ett sådant samarbete egentligen gynnar de barn som sitter vid datorn. Hur ser deras samarbete ut? Viktigt att vi pedagoger har ett syfte med varför vi väljer att göra grupperingar. Här blir inte verktyget, datorn målet, utan vad den används till.

  3. Mina erfarenheter från vfu är precis som du skrev, i min sista vfu ställe hade barnen inga dator. Det var bara pedagoger som har en dator i allrummet som de brukar jobba med, däremot hade barnen IPAD istället. Pedagogerna låser upp den åt barnen och hjälper de när de fasnar i någon grej. Det märks tydligt att pedagogerna har inte något pedagogiskt syfte med att låta barnen jobba med IPAD, de säger att de har gått kursen för att lära sig användningen av den men de saknar kunskaper om hur man kan använda denna teknologi på ett pedagogiskt sätt i verksamheten.
    Vad gäller grupperingar och samarbete vid datorn som står i artikeln. Absolut! jag håller med dig att inte varje gruppering leder till något sammarbete mella barnen. Ett mål med denna gruppering borde finnas och en planering i förväg behövs för att göra barnen medvetna om vad de ska göra? vad är det för uppgift? och på vilket sätt ska de fördela uppgiften med varandra och sammarbeta? och sist men inte minst målet med själva uppgiften, vad de ska lära sig?

  4. De erfarenheter jag har utifrån praktik är att det ändå satsas på att pedagoger får gå kurser för att lära sig mer om teknik, men att det ändå inte utnyttjas i verksamheterna. På min senaste vfu så hade de en smartboard som hade köpts in eftersom deras förra förskolechef satsade mycket på teknik. Men den användes inte en gång på mina 4 veckor hos dom. Något jag fann intressant i artikeln som du sammanfattat är att datorn i grupp ger ett lärande som är bättre än andra aktiviteter. Jag tror att många pedagoger just känner att barn inte lär sig genom att sitta flera stycken samtidigt med en ipad t.ex. det är också nått jag själv känner är en utmaning att flera samtidigt ska kunna tillsammans sitta med ipad och få något ut av de. Därför var det kul att se att forskning har visat att det faktiskt finns ett lärande för barn i grupper kring teknik.

  5. Mina erfarenheter av datorer i förskolan är nästan obefintlig. Den erfarenhet jag har är att det inte finns datorer för barnen på förskolan. De datorer som finns är i arbetsrum för pedagogerna. Ingen av pedagogerna har någon form av fortbildning heller. Enligt forskningen så framkommer det att barn och elever är mer samarbetsvilliga och kan arbeta koncentrerad under längre tid när de arbetar vid datorn än när de gör andra uppgifter utan dator. Därför måste vi som pedagog påvisa detta hos våra chefer så att de förstår vikten av det hela med IKT i förskolan. Med rätt förutsättning så kan man få in både språk, matematik och teknik i förskolan med IKT eftersom studien visar på att förskolebarn samarbetar med varandra oavsett om de har tillgång till en eller till flera datorer men att i skolan är det begränsad tillgång till datorer som främjar sociala interaktioner. Av studien framkommer även att datoraktiviteter värderas högt av barnen och uppfattas som roliga.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s