Videoklipp: S, Laouini

Jag har valt en videoklipp om digital kompetens ” IPads i förskolan”. Jag tycker att IKT användning i förskolan är relevant område för oss pedagoger att kunna och veta mer om. Videoklippen handlar om hur kan modern teknik som IPads stödja lärande i förskolan. Det talas mycket om olika appar som fyller pedagogiska syften som de språktränings appar, matematik appar, social samspel appar, osv.

Videon visar pedagogerna i nacka kommun som brukar ha möten om pedagogiska innehåll i IPads och vilka appar som är bäst för att uppfylla mål som de arbetar med. Jag tycker själv att diskutera och reflektera kring användning av IKT i verksamheten behövs, för att veta hur man kan använda de nya redskap på ett pedagogiskt sätt. Ljung- D, A (2008) skrev om pedagogernas tveksamhet kring att barn ska få använda datorer t.ex och om denna är en fördel i deras lärande och utveckling eller tvärttom. I den här videoklippen kan man finna svaret. Modern teknik stödjer lärande i förskolan och en koppling mellan de mål som finns i läroplanen och kvalitetsverktyg och hur IPads olika appar fyller pedagogiska syften är väldigt tydligt.
Många mål som pedagoger arbetar med kan finnas IPads mappar som språkutveckling, social samspel, turtagning, osv.

Länk: http://www.youtube.com/Watch?v=rVgp4Dan85c.

Ljung-Djärf, Agneta, To Play or not to Play- That Is the Question: Computer Use Within Three Swedish preschools`, Early Education & Development, 19:2, 2008.

Den andra videoklippen jag har valt är” förskolan- uppföljning, utvärdering och utveckling”. Det var väldigt intressant och givande videoklipp som handlar om förskolans uppdrag att uppfölja verksamheten genom att dokumentera, och utvärdera verksamhetens utveckling. I videoklippen betonas vikten av att det är verksamheten som ska bedömmas och inte barnen, alltså det är vuxnas kompetens och förhållningssätt kopplar till miljön i förskolan som ska utvärderas med koppling till läroplanens mål och intentioner för barnens skull. Vallberg Roth (2011) skrev i sin artikel att det är vuxnas ansvar att barn ska utvecklas i deras lärande, därför måste vi bedömma verksamheten och inte barnen. Matilda E Hansson i SvD hävdar att i förskolan det ska inte finnas mål för vad barnen måste uppnå vid olika tidpunkter sonm i skolan, hon menar att förskolan ska vara rolig, lärorik och trygg.

Förskolans kvalitet är viktig för barnens utveckling, och precis som det förekom i videoklippen att det gäller att hitta de aspekter i verksamheten som anses har betydelse i barnens utveckling, delaktighet och välbefinnande.

Länken: http:// www. youtube.com/Watch?v=gJ9-ZI50KpK.

http://www.Lararnas nyheter.se/pedagogiska magasinet/ 2011-09-16/darfor-maste-vi-diskutera-bedomning- forskolan.
http://www.Svd.se/ nyheter/ inrikes/ barn-blir bedomda-i- forskolan-1934801/.svd.

Konflikthantering

Samtalet ger unika möjligheter när det gäller att kommunicera med andra. Det kan skapa samförstånd, utveckla goda relationer, leda till en positiv förändring och förbättra samarbetet mellan chefer, medarbetare och kollegor. Men samtalet kan också leda till motsatsen: dåliga relationer, konflikter och motstånd mot förändringar,(Hilmarsson, 2010).

Klippet jag hittat på youtube.com handlar om som Hilmarsson (2010) nämner – Jag budskap! Som pedagog i förskolan så har man många samtal, bl.a om konflikter. Det uppstår mer eller mindre konflikter varje dag mellan barnen. Men det jag känner är att konflikterna i barngruppen oftast går att lösa så båda parter blir nöjda. Däremot så känner jag att de konflikter som uppstår mellan vuxna är lite svårare att hantera. Jag har fått tips av klippet att stanna upp och lyssna, vad är det som ligger bakom problemet. Det föreläsaren betonar är det magiska ordet Jag. Han menar att prata i jag-budskap och i klarspråk kan lösa problemet. Hilmarsson (2010) nämner att jag-budskap är ett sätt att visa att du äger styrka att reflektera över dig själv. Som pedagog i förskolan så har man många samtal med föräldrar som inte alltid är så roliga att ha, men bara man våga stå för sina åsikter så spar det tid och minskar missförstånd enligt föreläsaren. Av egen erfarenhet så är det allra bästa att lyssna och ta god tid på dej att svara. Tänk efter innan vad det är du säger för att undvika missförstånd. Som föreläsaren säger – kom ihåg: Lyssna!

Föreläsaren pratar om fem stilar

  • undvik konflikt – ignorera

  • anpassa – ge med dej

  • kämpa – de dej inte

  • kompromissa – dela, gå halva vägen var

  • samverka – ta tid att hitta de bakomliggande problemen

Dessa fem stilar kan man ha i åtanke vid en konflikt. De passar inte alltid vid konflikter men det är bra att ha i åtanke. Hilmarsson (2010) anser att vara tydlig med mål eller syftet med samtalet skapar en attityd av samarbete.

 

 

Referenser

Altaleda AB, Ledarskapsskolan 5: konflikthantering.

http://www.youtube.com/watch?v=3ZMQHKTNnu0

 

Hilmarsson,H (2010). Samtalet med känslomässig intelligens. Lund: Studentlitteratur

IKT i förskolan

 

IKT i förskolan

 

Mina erfarenheter i förskolan är att ingen har riktig tid att sitta med barnen vid datorn. Mycket tror jag beror på vårt eget kunnande. På förskolan där jag jobbar har ingen fått någon form av utbildning på datorer. Men barn är kompetenta och vågar mer än vad vi vuxna gör. Det är kanske vi som lär oss av barnen bara vi ta oss tid att använda IKT tillsammans med barnen. Jag valde de här klippen för att de tilltalade mig på ett positivt sätt. Finge vi bara förutsättningarna att jobba med IKT så tror jag att det är ett bra sätt att utvecklas som barn. Var tid har sin sak och helt klart så måste även vi pedagoger följa med utvecklingen i den digitaliserade världen vi lever i, idag. Efter att ha läst Ljung-Djärfs artikel om datorer i förskolan så har tankar väckts om att barn faktiskt har ett samarbete i ett lärande och så mycket mer.

Ljung-Djärf (2008), nämner att en av de viktigaste fördelarna med datoranvändning inom utbildningsmiljöer har dator beskrivits  som ett redskap för kollektivt användande.

Därför har jag valt klippet Så funkar IKT i förskolan del 1 & del 2. Del 1 handlar om bild och sago-skapande.

Här finns många bra tips på hur man kan använda IKT i barngruppen på förskolan. Barnen blir här delaktiga och kan samarbeta på ett pedagogiskt sätt. De får skapa berättelser utifrån bilder och sätta bilder i frekvens, animation -genom att skapa animerade sagor. Det hjälper barn lära sig. Det förbereder barnen inför skolan.En uppskattad del i undervisningen.

Del 2 handlar om att skapa musik – estetiska förmågor. Datorer kan öppna stora möjligheter först och främst hjälpa barn med funktionsnedsättningar, flerspråkighet, utveckla barnens berättande och logiskt tänkande, problemlösning och hjälp att skriva vid tangentbordet.

Resultat i Ljung-Djärfs (2008), avhandling visar på hur barnen samarbetar i ett lärande. Det visar också att barnens interaktionsmönster ändrats från en mer oberoende roll mot ett mer integrerad roll. Det tyder också  på att det förekommer samarbete och samverkan runt datorn.

 

 

 

Referenser

 

Ljung-Djärf, Agneta, The owner, the participant and the spectator: Positions and positioning in peer activity around the computer in pre-school, Early Years, 28:1, 2008,

http://www.bib.miun.se/php/go.php?url=http://dx.doi.org/10.1080/09575140701846487

 

Så funkar IKT i förskolan (del 1)

http://www.youtube.com/watch?v=RcJ2mBji1MQ&list=PL0489EA0B02694DE6&index=32

 

Så funkar IKT i förskolan (del 2)

http://www.youtube.com/watch?v=dp4LzcizMLU

Videoklippen, A-S Esselström

Videoklippen

Jag har valt ett videoklipp som handlar om uppföljning, utvärdering och utveckling i förskolan. Jag tycker klippet är relevant för alla som arbetar i förskolan och kan ses på ett arbetsplatsmöte, i det egna arbetslaget eller enskilt.

Klippet handlar om hur vi i förskolan kan arbeta för att följa upp, utvärdera och utveckla förskolans verksamhet. Läroplanen för förskolan (Lpf98, reviderad 2010) anger att det är verksamheten som ska dokumenteras, följas upp och utvärderas. Vidare anges att varje barns utveckling och lärande kontinuerligt och systematiskt ska dokumenteras, följas upp och analyseras för att det ska vara möjligt att utvärdera hur förskolan tillgodoser barnens möjligheter att utvecklas och lära.

All dokumentation av barns utveckling och lärande ska göras i relation till den pågående verksamheten. Likaså ska uppföljning, utvärdering och utveckling av verksamheten alltid göras i relation till de barn som vistas där. Genom att arbeta med pedagogisk dokumentation kan man i den egna verksamheten granska och synliggöra hur man arbetar. Pedagogisk dokumentation blir på så vis ett verktyg som gör det möjligt att följa barns utveckling och lärande, i relation till hur förskolan bidrar till barns utveckling och lärande.

Vidare menar Björkman (2011) att kompetensutveckling och kvalitetsredovisningar ses som självklara redskap i en förbättringsprocess där både ledning och personal är involverade i en implementering att förbättra skolan. Även Ärlestig (2011) påpekar att avsikten med kvalitetsredovisning är att den ska kunna sammankopplas med läroplanen. I videoklippet menar de att det är många förskolor som ännu inte kvalitetssäkrar sig och de vill lyfta betydelsen för verksamheten av att bedriva ett kvalietesarbete.

http://www.youtube.com/watch?v=gJ9_ZI50Kpk

 Referens

 Björkman, C. (2011). Skolans ledarskap som intern förbättringskapacitet. I Höög, J & Johansson, O. (Red). Struktur, kultur, ledarskap- förutsättningar för framgångsrika skolor. Studentlitteratur; Lund.

Läroplanen för förskolan, (1998, reviderad 2010). www.skolverket.se

 Ärlestig, H (2011) Kvalitetsredovisningens betydelse för skolans interna arbete. I Höög, J & Johansson, O. (Red). Struktur, kultur, ledarskap- förutsättningar för framgångsrika skolor. Studentlitteratur; Lund.

 

 

Det andra klippet jag har valt handlar om förskolan på facebook. Återigen vill jag koppla till läroplanen för förskolan (Lpfö98, reviderad 2010). Läroplanen visar på att vi i förskolan ska ha ett nära och förtroendefullt samarbete med hemmen. Förskollärarna ansvarar för att ge föräldrarna möjligheter till delaktighet i verksamheten och att utöva inflytande över hur målen konkretiseras i den pedagogiska planeringen. Fredriksson, U, Jedeskog, G & Plomb, T (2008) menar i sin studie att det var några områden där IKT användningen upplevdes ha gjort en större skillnad nu jämfört med innan IKT användningen började användas. Det ena området var kommunikationen till föräldrar förbättrades i och med den ökade användningen av sociala medier, man nådde nu ut mer till föräldrarna.

Klippet handlar om hur en förskola har börjat använda sig av facebook för att ge föräldrarna en inblick i förskolans verksamhet och hur de arbetar med barnen utifrån läroplanens intentioner. Pedagogerna menar att på detta vis har de kunnat nå ut till föräldrarna och kunnat ge dem inflytande och delaktighet i deras barns vardag på förskolan. Föräldrarna är mycket positivt inställda till denna form av delaktighet. Nu vet föräldrarna mer om hur deras barn t.ex. har pysslat, de får via bilder förmedlat hur koncentrerade deras barn var vid pysslande och hur de har arbetat med t.ex. finmotoriken. Jag tycker det var intressant i klippet att få ta del av föräldrarnas reflektioner kring verksamheten och hur de känner sig mer delaktiga i sina barns vardag. Intressant att se hur denna förskola hade byggt upp och arbetat med föräldrarnas inflytande via de sociala medierna. Detta klipp kan med fördel ses av pedagogerna på förskolan som en inspiration till hur positiva föräldrarna är över att få känna sig delaktiga i verksamheten.

 http://www.youtube.com/watch?v=n8yZWY_7Hhg

 Referens

Fredriksson, U, Jedeskog, G & Plomb, T. (2008). Innovative use of IC in schools based on the findings in ELFE project. Education and Information Technologies 13: 83-101.

 www.bib.miun.se/php/go.php?url=http://dx.doi.org/10.1007/s10639-007-9054-4

 Läroplanen för förskolan (1998, reviderad 2010). www.skolverket.se

 

Innovative use of ICT in schools based on the findings in ELFE project. Education and information Technologies.

Artikeln handlar om en fallstudie som gjorts i olika grundskolor i 5 europeiska länder. Fallstudien undersöker de goda erfarenheter av att öka användning av IT i skolan. Fredriksson, mm (2008) anser att en av de stora utmaningar som skolan står inför idag är att göra utbildningar relevanta för att elever ska kunna klara sig i informationssämhälle. Författarna menar att skolan är en del av det stora sämhället och därför kan den inte bortse från teknologin och de tekniska uppfinningar som påverkar sämhället i stort.

Undersökningen visar att det finns externa såväl interna faktorer som påverkar dvivkrafterna i teknik. De externa förhållanden är det nationella politiken och det interna är skolkulturen, delarskap och läraren. Författarna menar att läraren har en betydande roll då är det viktigt att besluta sig för att stödja utvecklingen och användningen av IT i skolan. Enligt författarna i artikeln IKT är en del av det obligatoriska läroplanen i de flesta EU- länderna, då IKT kunskapen betraktas som en fjärde färdighet efter läsning, skrivning och att räkna matte.

Författarna menar att ökad användning av IKT i grundskolor gör så stora skillnader. IKT undervisning och verksamheten som är mer anknuten till internet kan inspirerar elever ännu mera, med tanke på att barnen i denna ålder gillar att jobba med datorer. Elever får kommunicera och sammarbeta mera genom det elektroniska posten och de elektroniska program i undervisningen. Det är mycket lättare att stödja elevers lärande genom att använda IKT som läromedel, eftersom det sist nämnda är de mest intresserad av. Sedan anser författarna att lärarna måste utveckla deras IKT kompetens för att kunna stödja elever samt för att kla av de teknologiska uppfinnigar som kommer in då och då i skolans verksamhet.

Källor:
Fredriksson, Ulf, Jedeskog, Gunilla, & Plomb, Tjeerd, Innovative use of ICT in schools based on the findings in ELFE project. Education and informationTechnologies 13:83-101, 2008.

http://www.bib.miun.se/php/go.php?url=http://dx.doi.org/10.1007/s10639-007-9054-4

Min reflektion

Jag tycker att IKT är en viktig del i förskolan/skolans verksamhet, med tanke på att samhällets utvecklingen och de teknologiska uppfinningar som kommer då och då. Pedagoger är tvungna idag att följa denna utvecklings. Skolan kan inte bortse från samhällets utvecklingen och från det ny tecknologi. Därför är det så viktigt med pedagoger som kan hantera tekniken på ett pedagogiskt sätt. Sedan tycker jag också att det externa förhållanden som politiken måste ha possitiva inställningar till ökade användningen av IKT i skolor, eftersom utan det ekomnomiska biten kan det vara omöjligt att skaffa IKT tillgångar i skolan.

Min frågeställning är kan det ökade användning av IKT i skolan leda till dolda negativa effekter hos barnet eller barnets lärande???

Innovative use of ICT in schools based on the findings in ELFE project

Innovative use of ICT in schools based on the findings in ELFE project.

Sammanfattning

Bakgrund

European Trade Union Committee on Education (ETUCE) såg behovet av att undersöka de Europeiska grund- och gymnasieskolornas möjligheter att anpassa sin undervisning utifrån IKT. Man såg även möjligheten att förbättra utbildningen genom detta projekt. Projektet ELFE (The European e-Learning Forum for Education) har som syfte att få en bättre förståelse för styrkor och svagheter i användningen av IKT på skolorna. Studien utfördes i fem olika länder; Danmark, England, Tyskland, Norge och Portugal. Empirin samlades in genom enkäter, intervjuer, observationer och skoldokument.

Elever idag har växt upp i ett IKT samhälle och de ser datorn som en del av vardagen. IKT är en del av målen i styrdokumenten och det gör att det finns ett behov av att ha modernare teknik i skolan och att lärarna aktivt använder sig av den i sin undervisning. Lärarnas inställning är betydelsefull, de kan välja att se IKT i undervisningen på olika sätt, som en möjlighet eller ett hot.

Resultat

I resultatet från projektet såg man att IKT gör en skillnad. Främst såg man det vid de administrativa uppgifterna i skolan. att de blivit mer effektiva efter införandet av IKT. Även samarbetet med föräldrarna har ökat genom att det finns fler kommunikationsmöjligheter att välja bland. Relationen mellan lärare-elev ansågs även ha blivit mindre formell och ett mer samarbete mellan elev-lärare kunde ses. Samtidigt hade undervisningen ändrats, för att bli ett mer självständigt lärande för eleverna och det ansågs av eleverna som motivationshöjande. I några av skolorna ville eleverna få tillgång till modernare datorer och även mera handledning i användandet av olika datorprogram.

Egna reflektioner

Det är intressant att läsa artikeln utifrån den europeiska synvinkeln. Jag inriktar mig till förskollärare och har ingen uppfattning över hur IKT används i våra grund- och gymnasieskolor. Men jag ser kommunikationsmöjligheterna som IKT innebär, när vi vill få föräldrar mer delaktiga i verksamheten. Detta resultat är något man kan spinna vidare på även på förskolan. Efter att ha läst era sammanfattningar och kommentarer här på vår blogg, kan jag förstå att IKT inte är en naturlig del av den pedagogiska verksamheten. Intressant hur IKT har blivit en viktig del i vårt samhälle och hur skolan fortfarande inte hängt med i den utvecklingen. Resultatet från projektet i min artikel visade på många möjligheter att använda digitala medier i skolan. Min frågeställning blir Behöver lärarens roll förändras för att bättre kunna implementera IKT i undervisningen?

Videoklippen Ewa

http://www.youtube.com/watch?v=gJ9_ZI50Kpk

Jag har valt ett klipp från Skolverket som handlar om uppföljning, utvärdering och utveckling i förskolan. Med detta klipp vill Skolverket förtydliga för förskollärare hur de ska tänka kring och arbeta med det systematiska kvalitetsarbetet. Enligt Skolverket består det systematiska kvalitetsarbetet av tre steg: uppföljning, utvärdering och utveckling, och eftersom förskolans kvalitet är betydelsefullt för barnens utveckling och lärande har det tillkommit ett nytt kapitel i det reviderade läroplanen för förskolan som handlar just om uppföljning, utvärdering och utveckling (Lpfö98 rev. 2010, s. 14-15).
Magdalena Karlsson från Undervisningsråd vid Skolverket påpekar att på många förskolor läggs fokus på vad barnen ska kunna och utvärderas barnen i stället för att utvärdera verksamheten, som vi bör göra i enlighet med den reviderade läroplanen. Genom det systematiska kvalitetsarbetet ska personalen inom förskolan få kunskaper om sin verksamhet och om vad de behöver förbättra i verksamheten för att skapa bästa förutsättningar för barnens utveckling och lärande, för att stimulera barnens delaktighet i verksamheten och för att varna om deras välbefinnande, som Karlsson uttrycker det.
I klippet understryks vikten av de relationer och samspel som finns på en förskola och då menas relationer mellan barn, mellan vuxna och mellan barn och vuxna. De vuxnas kompetens och förmåga att utmana barnen i deras lärande är en förutsättning för ett fruktbart kvalitetsarbete och för att se hur ett barn utvecklas i förhållandet till sig själv, menar Karlsson. Det påpekas vidare att utvärderingsmetoderna ska vila på en vetenskaplig grund och att som förskollärare har vi ett särskilt ansvar för att utvärdering sker i enlighet med läroplanen och att vi kan förankra den i den aktuella forskningen om barns lärande. Det är de vuxnas kompetens och förhållningssätt kopplat till miljön i förskolan som ska utvärderas, och då alltid kopplat till läroplanens mål och intentioner, poängteras det i klippet.
Helene Ärlestig (2011) skriver om vikten av kvalitetsarbetet för skolans utveckling och visar på att de skolor som arbetar med kvalitetsredovisningar på ett medvetet och systematiskt sätt uppfattas som mer framgångsrika än de skolor där kvalitetsarbetet inte prioriteras så högt. Klippet om kvalitetsarbetet i förskolan kan hjälpa förskolepersonalen att förstå var de ska lägga fokus och hur de ska tänka kring dokumentationsarbetet och analys, därför tycker jag att klippet kan vara bra att se med sitt arbetslag på en förskola.
Referens:
Ärlestig, H. (2011). Kvalitetsredovisningens betydelse för skolans interna arbete. I Höög, J. & Johansson, O. (Red.) Struktur, kultur, ledarskap – förutsättningar för framgångsrika skolor (175-191). Lund: Studentlitteratur.

http://www.youtube.com/watch?v=kUFlbw6HKNg&feature=watch-vrec

Det andra klippet som jag valt är en nästan 40-minuter lång film från ett föredrag som två förskollärare håller på Torghandel Göteborg. Föredraget handlar om ”Att synliggöra barnsperspektiv med hjälp av iPad” och Marie Åkerblad och Malin Nilsen berättar hur de arbetar med iPad på sin förskola. De har redan haft lång erfarenhet av att arbeta med digitala verktyg innan de börjat arbeta med iPad i hösten 2011. De upptäckte att iPad ersätter väldigt mycket av alla de andra digitala verktyg som de använt innan och att den även är mycket enklare att hantera.
Åkerblad och Nilsen ser många positiva sidor av att använda sig av surfplattor i arbetet med barnen men de även delar med sig av de svårigheter som arbetet med iPad kan innebära och förklarar att vuxna i förskolan behöver skapa yttre ramar för hur de ska arbeta med iPad (hur många barn ska det vara samtidigt, hur länge får de jobba med iPad osv.) för att ge barnen de bästa förutsättningarna till att aktiviteter med iPad ska vara meningsfulla och lärorika.
Åkerblad och Nilsen säger vidare att man inte ska ha övertro på att appar är pedagogiska, utan påpekar att det är förskollärarens ansvar att göra appar till ett pedagogiskt verktyg. Deras, Åkerblad och Nilsens, mål är att använda iPad som något kreativt och roligt och därför väljer de appar som är ”öppna” och ger möjligheter till att använda de på olika sätt och i olika syften. Med iPad vill de göra saker som de inte kunde göra innan. De ger exempel på några konkreta appar som de har använt och som de upplever som intressanta och bra i arbetet med barnen. De berättar även hur de tänker kring och arbetar med dokumentationen och med att göra barn delaktiga i verksamheten. De visar bland annat på vilket sätt man kan, som vuxen, se världen utifrån barns perspektiv och det, tycker jag, är en väldigt enkel och bra metod som jag tänker använda i mitt arbete som förskollärare.
Ljung-Djärf, A. (2008) skriver om att lärare ofta inte vet hur de ska föra in de digitala media i undervisningen och även Lindström (2012) påpekar att det är just den frågan som är viktigt att uppmärksamma. Jag tycker att de idéer som Åkerblad och Nilson presenterar i sitt föredrag är väldigt inspirerande och vetenskapligt förankrade, därför kan jag rekommendera att det klippet ses tillsammans med sitt arbetslag eller även på ett APT möte.
Referenser:
Ljung-Djärf, A. (2008). To Play or not to Play – That Is the Question: Computer Use Within Three Swedish Preschools’. Early Education & Development, 19:2, 330-339.

Lindström, B. (2012). Kunskap i en digitaliserad värld. Pedagogiska Magasinet, 3, 24-28.