ICT use among 13-year-old Swedish children (Ulli Samuelsson)

Syftet med studien var att undersöka hur 13-åriga barn i en svensk kommun använder sig av IKT i skolan och i sin vardag. Det var 262 barn som deltog i enkätstudien angående deras förhållande till multimedia, i form av datorer, internet och mobiltelefoni. Samuelsson har tittat på hur ofta barnen använder multimedia, hur man använder dem och om det finns någon skillnad i hur flickor och pojkar använder sig av IKT. Samtliga deltagare hade stor tillgång till IKT, men användandet varierade mycket. De allra flesta använde sig av datorer varje dag. När det gällde på vilket sätt barnen använde sig av IKT på fritiden så var det framförallt att lyssna på musik, prata med kompisar, spela spel och titta på film, som studien visade.

Det var också många barn som saknade grundläggande kunskaper i datateknik trots att de använder IKT i något syfte. I inledningen av studien lyfts debatten om en digital generation fram. Samuelsson kommer fram till att en digital generation existerar och att det därmed bör göras anpassningar i utbildningssystemet så att denna generations behov tillgodoses. Med en digital generation menas att de anses besitta god kunskap i att använda sig av informations- och kommunikationsteknik (IKT). Studien visar på att Sverige saknar nationella strategier för IKT användning i undervisning och utbildning till skillnad från t. ex Norge, Danmark och Storbritannien. Sverige är högt rankad i världen vid utvecklandet av en IKT kultur, trots detta visar Samuelssons studie att bara 50 % av lärarna i skolorna ser IKT som ett viktigt verktyg i undervisningen. En av anledningar till detta menar Samuelsson beror på saknaden av nationella strategier som medför att ett alltför stort ansvar läggs på de enskilda lärarna. Hon menar på att det därför blir upp till lärarna att själva välja om och hur IKT ska användas. Men det är också ekonomin som påverkar i tex vilken utsträckning skolorna kan köpa in datorer, men också hur tillgängliga de är för eleverna. Ofta står också datorerna i datasalar och eleverna måste ha lärarens tillstånd för att kunna använda dem. Skolverket anser att den digitala kompetensen bör ges större utrymme inom skolan och där menar Samuelsson att hela det svenska skolsystemet står inför en utmaning. Mycket beroende på just lärarnas skeptiska attityd till IKT. Barnen lär sig istället IKT användning vid sidan av skolan genom att prova sig fram själva eller med hjälp av kompisar. Detta kan medföra att det uppstår märkbara luckor i framförallt ordbehandling och tabellprogram. Om man gör en jämförelse med andra länder så är de grundläggande kunskaperna låga hos svenska barn, detta trots att de har stor tillgång till ex. datorer.

Samuelsson har i sin studie också tittat på skillnader i IKT användningen mellan flickor och pojkar. Det visade sig att fler pojkar använder datorer oftare på fritiden än vad flickor gör, men att i användningen av datorer i skolan är det istället tvärtom. I användandet av datorer på fritiden visade det sig att pojkarna spelar mer spel än flickorna som i sin tur har ett större intresse för sociala nätverk. Samuelsson har baserat på användningsfrekvensen av datorer, delat in eleverna i tre olika grupper: dagliga användare, veckoanvändare och sporadiska användare. Den gruppen med elever som använder datorer sporadiskt anser sig inte vara så duktiga och de har oftast lärt sig från äldre eller jämngamla kompisar, samma sak gäller för gruppen med dagliga användare. Gruppen med veckoanvändare anser att de har fått sina kunskaper från lärare. Alla tre grupperna efterfrågar mer kunskaper i grundläggande datakunskaper så som användning av ordbehandlare, e-mail och informationssökning.

Reflektion:
Samuelssons studie visar på att Sverige är högt rankad i världen vid utvecklandet av en IKT kultur, trots detta är det bara 50 % av lärarna i skolan som ser IKT som ett viktigt verktyg i undervisningen. Detta är lite svårt att förstå eftersom IKT är en så står del av barnens liv idag. Jag tycker att det är ett stort problem att så många lärare är negativt inställd till användandet av IKT och frågan är vad det kan bero på. Jag funderar på om det kan finnas en okunskap och en rädsla hos lärarna, inför att använda sig av IKT i undervisningen. Eller om det kan bero på att de har svårt att ändra på sig själva och deras rutiner för att kunna få in IKT i undervisningen. Det värsta är egentligen hur lärarnas attityder ska kunna påverka i vilken utsträckning barnen ska ges möjlighet att bredda sina kunskaper eller inte. Man kan ju fundera på om samma sak skulle gälla i andra ämnen, att lärarnas attityder till t.ex. matte eller svenska skulle påverka om eleverna gavs möjlighet att få kunskaper i de ämnena. Eleverna måste få möjligheten att utvecklas och få bredare kunskaper i IKT, eftersom detta är framtiden.

Frågeställning:
Studien visar på att lärare är negativt inställda till användandet av IKT och min fundering är därför, hur ska vi göra för att ändra på lärares attityder och få in IKT som en naturlig del i undervisningen?

Annonser

5 thoughts on “ICT use among 13-year-old Swedish children (Ulli Samuelsson)

  1. Den skeptiska inställningen till IKT som Samuelsson skriver om är ett allvarligt problem, tycker jag. Det kanske är omöjligt att tvinga alla lärare till att lära sig mer om den nya tekniken och införa den i sin undervisning. Ett alternativ skulle kanske vara att schemalägga IKT-lektioner, precis som det finns exempelvis musik- och bildlektioner, där elever skulle få möjligheten att lära sig de olika fundamentala datorprogram av en kompetent datapedagog. Den idén hämtar jag från mina erfarenheter från det polska skolsystemet där elever har datorlektioner inskrivna i sitt veckoschema. Jag tycker inte att det är en optimal lösning, eftersom enligt mig bör datorer vara integrerade i all undervisning. Men jag tycker att det kan vara ett bra sätt att skapa goda grunder för användningen av datorer, både hos elever och lärare, som skulle säkerställa åtminstone att alla elever har i skolan lärt sig grunder av ordbehandlingsprogram och kalkylprogram samt att söka information och kommunicera med hjälp av internät. De färdigheterna är idag nödvändiga för att kunna delta i det alltmer digitaliserade samhället, som jag ser det, därför tycker jag att inom förskolan och skolan bör vi prova olika lösningar för att ge barnen/elever möjligeter till att lära sig mer om och genom datorer.

  2. Skolan bör följa med i samhällsutvecklingen och där har IKT en stor påverkan. Ser vi hur vårt samhälle är uppbyggt kring IKT användningen borde det vara självklart att se IKT som en naturlig del av undervisningen. Jag tror som ewifi0900 kommenterat att man borde eventuellt schemalägga IKT så att det blir en del i undervisningen och att man på så vis säkerställer att alla elever har grundläggande kunskaper i IKT.
    Hur man ändrar på lärarnas attityder? Alla är individer med olika intressen. Men om alla erbjuds fortbildning borde de få mer kunskap om IKT och kan hjälpa varandra. Viktigt tror jag att lärarna får en positiv inställning till IKT och ser det som ett hjälpmedel i den pedagogiska verksamheten.

    • Jag tycker att IKT användning i förskolan och skolan har redan blivit en naturlig del i verksamheten , oavsett vad lärarna har för inställning till IKT. Att följa samhällets utveckling är nödvändigt och därför är det viktigt med att pedagoger skaffa sig de nödvändiga kunskaper i de digitala medier för att kunna stödja barnens/ elevers utveckling och lärande. Jag tycker också att lärarnas fortbildning, och att jobba i arbetslag (alltså att lärarna får stöd av varandra, och att våga fråga om hjälp om det behövs kan underlättar lärarnas användande av IKT i verksamheten och i undervisningen…). Det är viktigt att man lär sig, prova på, och skaffa sig ett intresse för det här, för att kunna ta del av denna utvecklingen själv och även hjälpa barnen att skaffa sig nya kunskaper och lära sig.

  3. Som sagt så har de flesta barn i dag daglig kontakt med användning av datorer, och jag tycker det är synd att barnen inte har djupare kunskap av användningen av den. Som det tas upp att det bara är 50 % av lärare i Sverige som tycker att IKT är ett verktyg som är viktigt för undervisningen tycker jag är synd eftersom det ändå finns ett stort intresse från elever att använda sig av IKT. Men jag tror som det också tas upp att det blir ett för stort ansvar för lärare att kunna lägga upp lektioner själva, och det blir lätt att man själv bestämmer att man inte vill använda IKT i sin undervisning. Jag tycker att det borde finnas färdiga lektioner som innehåller hur man kan använda sig av IKT i sin undervisning så det inte blir att lärare väljer bort IKT på grund av att det inte vet hur de ska få in IKT i deras undervisning.

  4. Till att börja med så tycker jag det är bedrövligt att det bara är 50% av lärarna som tycker att IKT är viktigt i undervisningen. Vad beror det på? Samhället vi lever i idag byggs upp mer och mer av IKT och man kan undra om det finns rädslor inför det pga okunnande. Eftersom Skolverket anser att den digitala kompetensen bör ges större utrymme inom skolan bör IKT finnas med i undervisningen som ett naturligt ämne likväl som t ex matte och svenska. Men för att få de flesta lärare att tycka att det ska vara ett naturligt inslag i skolan så kanske en uppdatering av lärarlegitimationen bör göras.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s