Videoklippen, A-S Esselström

Videoklippen

Jag har valt ett videoklipp som handlar om uppföljning, utvärdering och utveckling i förskolan. Jag tycker klippet är relevant för alla som arbetar i förskolan och kan ses på ett arbetsplatsmöte, i det egna arbetslaget eller enskilt.

Klippet handlar om hur vi i förskolan kan arbeta för att följa upp, utvärdera och utveckla förskolans verksamhet. Läroplanen för förskolan (Lpf98, reviderad 2010) anger att det är verksamheten som ska dokumenteras, följas upp och utvärderas. Vidare anges att varje barns utveckling och lärande kontinuerligt och systematiskt ska dokumenteras, följas upp och analyseras för att det ska vara möjligt att utvärdera hur förskolan tillgodoser barnens möjligheter att utvecklas och lära.

All dokumentation av barns utveckling och lärande ska göras i relation till den pågående verksamheten. Likaså ska uppföljning, utvärdering och utveckling av verksamheten alltid göras i relation till de barn som vistas där. Genom att arbeta med pedagogisk dokumentation kan man i den egna verksamheten granska och synliggöra hur man arbetar. Pedagogisk dokumentation blir på så vis ett verktyg som gör det möjligt att följa barns utveckling och lärande, i relation till hur förskolan bidrar till barns utveckling och lärande.

Vidare menar Björkman (2011) att kompetensutveckling och kvalitetsredovisningar ses som självklara redskap i en förbättringsprocess där både ledning och personal är involverade i en implementering att förbättra skolan. Även Ärlestig (2011) påpekar att avsikten med kvalitetsredovisning är att den ska kunna sammankopplas med läroplanen. I videoklippet menar de att det är många förskolor som ännu inte kvalitetssäkrar sig och de vill lyfta betydelsen för verksamheten av att bedriva ett kvalietesarbete.

http://www.youtube.com/watch?v=gJ9_ZI50Kpk

 Referens

 Björkman, C. (2011). Skolans ledarskap som intern förbättringskapacitet. I Höög, J & Johansson, O. (Red). Struktur, kultur, ledarskap- förutsättningar för framgångsrika skolor. Studentlitteratur; Lund.

Läroplanen för förskolan, (1998, reviderad 2010). www.skolverket.se

 Ärlestig, H (2011) Kvalitetsredovisningens betydelse för skolans interna arbete. I Höög, J & Johansson, O. (Red). Struktur, kultur, ledarskap- förutsättningar för framgångsrika skolor. Studentlitteratur; Lund.

 

 

Det andra klippet jag har valt handlar om förskolan på facebook. Återigen vill jag koppla till läroplanen för förskolan (Lpfö98, reviderad 2010). Läroplanen visar på att vi i förskolan ska ha ett nära och förtroendefullt samarbete med hemmen. Förskollärarna ansvarar för att ge föräldrarna möjligheter till delaktighet i verksamheten och att utöva inflytande över hur målen konkretiseras i den pedagogiska planeringen. Fredriksson, U, Jedeskog, G & Plomb, T (2008) menar i sin studie att det var några områden där IKT användningen upplevdes ha gjort en större skillnad nu jämfört med innan IKT användningen började användas. Det ena området var kommunikationen till föräldrar förbättrades i och med den ökade användningen av sociala medier, man nådde nu ut mer till föräldrarna.

Klippet handlar om hur en förskola har börjat använda sig av facebook för att ge föräldrarna en inblick i förskolans verksamhet och hur de arbetar med barnen utifrån läroplanens intentioner. Pedagogerna menar att på detta vis har de kunnat nå ut till föräldrarna och kunnat ge dem inflytande och delaktighet i deras barns vardag på förskolan. Föräldrarna är mycket positivt inställda till denna form av delaktighet. Nu vet föräldrarna mer om hur deras barn t.ex. har pysslat, de får via bilder förmedlat hur koncentrerade deras barn var vid pysslande och hur de har arbetat med t.ex. finmotoriken. Jag tycker det var intressant i klippet att få ta del av föräldrarnas reflektioner kring verksamheten och hur de känner sig mer delaktiga i sina barns vardag. Intressant att se hur denna förskola hade byggt upp och arbetat med föräldrarnas inflytande via de sociala medierna. Detta klipp kan med fördel ses av pedagogerna på förskolan som en inspiration till hur positiva föräldrarna är över att få känna sig delaktiga i verksamheten.

 http://www.youtube.com/watch?v=n8yZWY_7Hhg

 Referens

Fredriksson, U, Jedeskog, G & Plomb, T. (2008). Innovative use of IC in schools based on the findings in ELFE project. Education and Information Technologies 13: 83-101.

 www.bib.miun.se/php/go.php?url=http://dx.doi.org/10.1007/s10639-007-9054-4

 Läroplanen för förskolan (1998, reviderad 2010). www.skolverket.se

 

Annonser

Innovative use of ICT in schools based on the findings in ELFE project

Innovative use of ICT in schools based on the findings in ELFE project.

Sammanfattning

Bakgrund

European Trade Union Committee on Education (ETUCE) såg behovet av att undersöka de Europeiska grund- och gymnasieskolornas möjligheter att anpassa sin undervisning utifrån IKT. Man såg även möjligheten att förbättra utbildningen genom detta projekt. Projektet ELFE (The European e-Learning Forum for Education) har som syfte att få en bättre förståelse för styrkor och svagheter i användningen av IKT på skolorna. Studien utfördes i fem olika länder; Danmark, England, Tyskland, Norge och Portugal. Empirin samlades in genom enkäter, intervjuer, observationer och skoldokument.

Elever idag har växt upp i ett IKT samhälle och de ser datorn som en del av vardagen. IKT är en del av målen i styrdokumenten och det gör att det finns ett behov av att ha modernare teknik i skolan och att lärarna aktivt använder sig av den i sin undervisning. Lärarnas inställning är betydelsefull, de kan välja att se IKT i undervisningen på olika sätt, som en möjlighet eller ett hot.

Resultat

I resultatet från projektet såg man att IKT gör en skillnad. Främst såg man det vid de administrativa uppgifterna i skolan. att de blivit mer effektiva efter införandet av IKT. Även samarbetet med föräldrarna har ökat genom att det finns fler kommunikationsmöjligheter att välja bland. Relationen mellan lärare-elev ansågs även ha blivit mindre formell och ett mer samarbete mellan elev-lärare kunde ses. Samtidigt hade undervisningen ändrats, för att bli ett mer självständigt lärande för eleverna och det ansågs av eleverna som motivationshöjande. I några av skolorna ville eleverna få tillgång till modernare datorer och även mera handledning i användandet av olika datorprogram.

Egna reflektioner

Det är intressant att läsa artikeln utifrån den europeiska synvinkeln. Jag inriktar mig till förskollärare och har ingen uppfattning över hur IKT används i våra grund- och gymnasieskolor. Men jag ser kommunikationsmöjligheterna som IKT innebär, när vi vill få föräldrar mer delaktiga i verksamheten. Detta resultat är något man kan spinna vidare på även på förskolan. Efter att ha läst era sammanfattningar och kommentarer här på vår blogg, kan jag förstå att IKT inte är en naturlig del av den pedagogiska verksamheten. Intressant hur IKT har blivit en viktig del i vårt samhälle och hur skolan fortfarande inte hängt med i den utvecklingen. Resultatet från projektet i min artikel visade på många möjligheter att använda digitala medier i skolan. Min frågeställning blir Behöver lärarens roll förändras för att bättre kunna implementera IKT i undervisningen?