Innovative use of ICT in schools based on the findings in ELFE project. Education and information Technologies.

Innovative use of ICT in schools based on the findings in ELFE project. Education and information Technologies.

Artikeln handlar om en undersökning som gjorts i olika grundskolor i 5 europeiska länder. Syftet med projektet har varit att studera goda erfarenheter med att genomföra användningen av IT i skolan. Författarna nämner att ökad användning  IKT i skolorna gör stor skillnad. Det gör stor skillnad i undervisning och i verksamherer där IT finns med. Det inspirerar eleverna mer eftersom  det finns ett intresse hos eleverna och de tycker om att sitta och jobba vid datorer. Kommunikation och samarbete blir till en naturlig del i arbetet genom e-posten och de elektroniska program  som erbjuds i undervisningen. Att använda IKT som lärande gör det lättare att stödja elevers lärande eftersom det är vad de är mest intresserade av.  Fredriksson, mm (2008) anser att en av de stora utmaningar som skolan står inför idag är att göra utbildningar relevanta för att elever ska kunna klara sig i informationssämhälle. Författarna menar att skolan är en del av det stora sämhället och därför kan den inte bortse från teknologin och de tekniska uppfinningar som påverkar sämhället i stort.

Källor: Fredriksson, Ulf, Jedeskog, Gunilla, & Plomb, Tjeerd, Innovative use of ICT in schools based on the findings in ELFE project. Education and informationTechnologies 13:83-101, 2008.

http://www.bib.miun.se/php/go.php?url=http://dx.doi.org/10.1007/s10639-007-9054-4

 

Mina reflektioner:

Artikeln går inte exakt in på vad de nya som eleverna lär sig är, men man kan kanske tänka sig att de lär sig att bli bättre på att kommunicera på olika sätt eftersom studien visar att kommunikationen mellan både lärare och lärare, lärare och elev och lärare och föräldrar förbättrats genom mer användning av IKT i skolan. Eftersom självständighet och tvärvetenskapligt är två av de arbetssätt som sats i fokus i och med IKT-arbetet så kan man tänka sig att eleverna lär sig att arbeta mer med dessa arbetssätt. Artikelförfattarna nämner att många står inför många utmaningar inför 2000-talet om man skall kunna hålla utbildning relevant i informationens tidsålder. Det som står i fokus är det livslånga lärandet. Färdigheter för att skaffa sig oberoende kunskap, att kunna kommunicera i en mängd olika kontexter med en mängd olika medel och lagarbete är kunskap det som ofta eftersöks. Skolan måste därför anpassa sig på grund av att dessa nya kunskaper som eftersöks och har kommit till på grund av att internet- och datakommunikationen kommet till. Artikelförfattarna lyfter fram i början att utbildning på 2000-talet står inför många utmaningar om man skall kunna hålla utbildning relevant i informationens tidsålder. Det är det livslånga lärandet som står i fokus. Lagarbete, färdigheter för att skaffa sig oberoende kunskap, att kunna kommunicera i en mängd olika kontexter med en mängd olika medel är den nya kunskapen som ofta eftersöks. Och många av dessa nya kunskaper som behövs har kommit till just på grund av att internet- och datakommunikationen kommit till. Därför måste skolan anpassa sig. Skolan måste se de inbördes förhållandena mellan internetkommunikationen, den nya tekniken och de nya kraven på kunskap. Förr fanns en viss mängd kunskap. Begränsad teknik satte gräns för vad som kunde och borde läras. På samma sätt som obegränsad teknik sätter samma obegränsade ram kring kunskap i dag. Och på samma sätt som att skolan absolut behövde boken för att kunna föra vidare kunskapen av i går behöver skolan de nya kommunikationsvägarna för att föra vidare kunskap av i dag. Så länge vi inte satsar på den nya kommunikationen, den nya tekniken som krävs för att den nya kunskapen skall bli tillgänglig för eleverna, kommer eleverna att fortsätta jobba med papper och penna. Det går inte att nå modern kunskap med omoderna medel.

Konflikthantering

Samtalet ger unika möjligheter när det gäller att kommunicera med andra. Det kan skapa samförstånd, utveckla goda relationer, leda till en positiv förändring och förbättra samarbetet mellan chefer, medarbetare och kollegor. Men samtalet kan också leda till motsatsen: dåliga relationer, konflikter och motstånd mot förändringar,(Hilmarsson, 2010).

Klippet jag hittat på youtube.com handlar om som Hilmarsson (2010) nämner – Jag budskap! Som pedagog i förskolan så har man många samtal, bl.a om konflikter. Det uppstår mer eller mindre konflikter varje dag mellan barnen. Men det jag känner är att konflikterna i barngruppen oftast går att lösa så båda parter blir nöjda. Däremot så känner jag att de konflikter som uppstår mellan vuxna är lite svårare att hantera. Jag har fått tips av klippet att stanna upp och lyssna, vad är det som ligger bakom problemet. Det föreläsaren betonar är det magiska ordet Jag. Han menar att prata i jag-budskap och i klarspråk kan lösa problemet. Hilmarsson (2010) nämner att jag-budskap är ett sätt att visa att du äger styrka att reflektera över dig själv. Som pedagog i förskolan så har man många samtal med föräldrar som inte alltid är så roliga att ha, men bara man våga stå för sina åsikter så spar det tid och minskar missförstånd enligt föreläsaren. Av egen erfarenhet så är det allra bästa att lyssna och ta god tid på dej att svara. Tänk efter innan vad det är du säger för att undvika missförstånd. Som föreläsaren säger – kom ihåg: Lyssna!

Föreläsaren pratar om fem stilar

  • undvik konflikt – ignorera

  • anpassa – ge med dej

  • kämpa – de dej inte

  • kompromissa – dela, gå halva vägen var

  • samverka – ta tid att hitta de bakomliggande problemen

Dessa fem stilar kan man ha i åtanke vid en konflikt. De passar inte alltid vid konflikter men det är bra att ha i åtanke. Hilmarsson (2010) anser att vara tydlig med mål eller syftet med samtalet skapar en attityd av samarbete.

 

 

Referenser

Altaleda AB, Ledarskapsskolan 5: konflikthantering.

http://www.youtube.com/watch?v=3ZMQHKTNnu0

 

Hilmarsson,H (2010). Samtalet med känslomässig intelligens. Lund: Studentlitteratur

IKT i förskolan

 

IKT i förskolan

 

Mina erfarenheter i förskolan är att ingen har riktig tid att sitta med barnen vid datorn. Mycket tror jag beror på vårt eget kunnande. På förskolan där jag jobbar har ingen fått någon form av utbildning på datorer. Men barn är kompetenta och vågar mer än vad vi vuxna gör. Det är kanske vi som lär oss av barnen bara vi ta oss tid att använda IKT tillsammans med barnen. Jag valde de här klippen för att de tilltalade mig på ett positivt sätt. Finge vi bara förutsättningarna att jobba med IKT så tror jag att det är ett bra sätt att utvecklas som barn. Var tid har sin sak och helt klart så måste även vi pedagoger följa med utvecklingen i den digitaliserade världen vi lever i, idag. Efter att ha läst Ljung-Djärfs artikel om datorer i förskolan så har tankar väckts om att barn faktiskt har ett samarbete i ett lärande och så mycket mer.

Ljung-Djärf (2008), nämner att en av de viktigaste fördelarna med datoranvändning inom utbildningsmiljöer har dator beskrivits  som ett redskap för kollektivt användande.

Därför har jag valt klippet Så funkar IKT i förskolan del 1 & del 2. Del 1 handlar om bild och sago-skapande.

Här finns många bra tips på hur man kan använda IKT i barngruppen på förskolan. Barnen blir här delaktiga och kan samarbeta på ett pedagogiskt sätt. De får skapa berättelser utifrån bilder och sätta bilder i frekvens, animation -genom att skapa animerade sagor. Det hjälper barn lära sig. Det förbereder barnen inför skolan.En uppskattad del i undervisningen.

Del 2 handlar om att skapa musik – estetiska förmågor. Datorer kan öppna stora möjligheter först och främst hjälpa barn med funktionsnedsättningar, flerspråkighet, utveckla barnens berättande och logiskt tänkande, problemlösning och hjälp att skriva vid tangentbordet.

Resultat i Ljung-Djärfs (2008), avhandling visar på hur barnen samarbetar i ett lärande. Det visar också att barnens interaktionsmönster ändrats från en mer oberoende roll mot ett mer integrerad roll. Det tyder också  på att det förekommer samarbete och samverkan runt datorn.

 

 

 

Referenser

 

Ljung-Djärf, Agneta, The owner, the participant and the spectator: Positions and positioning in peer activity around the computer in pre-school, Early Years, 28:1, 2008,

http://www.bib.miun.se/php/go.php?url=http://dx.doi.org/10.1080/09575140701846487

 

Så funkar IKT i förskolan (del 1)

http://www.youtube.com/watch?v=RcJ2mBji1MQ&list=PL0489EA0B02694DE6&index=32

 

Så funkar IKT i förskolan (del 2)

http://www.youtube.com/watch?v=dp4LzcizMLU