Videoklippen Ewa

http://www.youtube.com/watch?v=gJ9_ZI50Kpk

Jag har valt ett klipp från Skolverket som handlar om uppföljning, utvärdering och utveckling i förskolan. Med detta klipp vill Skolverket förtydliga för förskollärare hur de ska tänka kring och arbeta med det systematiska kvalitetsarbetet. Enligt Skolverket består det systematiska kvalitetsarbetet av tre steg: uppföljning, utvärdering och utveckling, och eftersom förskolans kvalitet är betydelsefullt för barnens utveckling och lärande har det tillkommit ett nytt kapitel i det reviderade läroplanen för förskolan som handlar just om uppföljning, utvärdering och utveckling (Lpfö98 rev. 2010, s. 14-15).
Magdalena Karlsson från Undervisningsråd vid Skolverket påpekar att på många förskolor läggs fokus på vad barnen ska kunna och utvärderas barnen i stället för att utvärdera verksamheten, som vi bör göra i enlighet med den reviderade läroplanen. Genom det systematiska kvalitetsarbetet ska personalen inom förskolan få kunskaper om sin verksamhet och om vad de behöver förbättra i verksamheten för att skapa bästa förutsättningar för barnens utveckling och lärande, för att stimulera barnens delaktighet i verksamheten och för att varna om deras välbefinnande, som Karlsson uttrycker det.
I klippet understryks vikten av de relationer och samspel som finns på en förskola och då menas relationer mellan barn, mellan vuxna och mellan barn och vuxna. De vuxnas kompetens och förmåga att utmana barnen i deras lärande är en förutsättning för ett fruktbart kvalitetsarbete och för att se hur ett barn utvecklas i förhållandet till sig själv, menar Karlsson. Det påpekas vidare att utvärderingsmetoderna ska vila på en vetenskaplig grund och att som förskollärare har vi ett särskilt ansvar för att utvärdering sker i enlighet med läroplanen och att vi kan förankra den i den aktuella forskningen om barns lärande. Det är de vuxnas kompetens och förhållningssätt kopplat till miljön i förskolan som ska utvärderas, och då alltid kopplat till läroplanens mål och intentioner, poängteras det i klippet.
Helene Ärlestig (2011) skriver om vikten av kvalitetsarbetet för skolans utveckling och visar på att de skolor som arbetar med kvalitetsredovisningar på ett medvetet och systematiskt sätt uppfattas som mer framgångsrika än de skolor där kvalitetsarbetet inte prioriteras så högt. Klippet om kvalitetsarbetet i förskolan kan hjälpa förskolepersonalen att förstå var de ska lägga fokus och hur de ska tänka kring dokumentationsarbetet och analys, därför tycker jag att klippet kan vara bra att se med sitt arbetslag på en förskola.
Referens:
Ärlestig, H. (2011). Kvalitetsredovisningens betydelse för skolans interna arbete. I Höög, J. & Johansson, O. (Red.) Struktur, kultur, ledarskap – förutsättningar för framgångsrika skolor (175-191). Lund: Studentlitteratur.

http://www.youtube.com/watch?v=kUFlbw6HKNg&feature=watch-vrec

Det andra klippet som jag valt är en nästan 40-minuter lång film från ett föredrag som två förskollärare håller på Torghandel Göteborg. Föredraget handlar om ”Att synliggöra barnsperspektiv med hjälp av iPad” och Marie Åkerblad och Malin Nilsen berättar hur de arbetar med iPad på sin förskola. De har redan haft lång erfarenhet av att arbeta med digitala verktyg innan de börjat arbeta med iPad i hösten 2011. De upptäckte att iPad ersätter väldigt mycket av alla de andra digitala verktyg som de använt innan och att den även är mycket enklare att hantera.
Åkerblad och Nilsen ser många positiva sidor av att använda sig av surfplattor i arbetet med barnen men de även delar med sig av de svårigheter som arbetet med iPad kan innebära och förklarar att vuxna i förskolan behöver skapa yttre ramar för hur de ska arbeta med iPad (hur många barn ska det vara samtidigt, hur länge får de jobba med iPad osv.) för att ge barnen de bästa förutsättningarna till att aktiviteter med iPad ska vara meningsfulla och lärorika.
Åkerblad och Nilsen säger vidare att man inte ska ha övertro på att appar är pedagogiska, utan påpekar att det är förskollärarens ansvar att göra appar till ett pedagogiskt verktyg. Deras, Åkerblad och Nilsens, mål är att använda iPad som något kreativt och roligt och därför väljer de appar som är ”öppna” och ger möjligheter till att använda de på olika sätt och i olika syften. Med iPad vill de göra saker som de inte kunde göra innan. De ger exempel på några konkreta appar som de har använt och som de upplever som intressanta och bra i arbetet med barnen. De berättar även hur de tänker kring och arbetar med dokumentationen och med att göra barn delaktiga i verksamheten. De visar bland annat på vilket sätt man kan, som vuxen, se världen utifrån barns perspektiv och det, tycker jag, är en väldigt enkel och bra metod som jag tänker använda i mitt arbete som förskollärare.
Ljung-Djärf, A. (2008) skriver om att lärare ofta inte vet hur de ska föra in de digitala media i undervisningen och även Lindström (2012) påpekar att det är just den frågan som är viktigt att uppmärksamma. Jag tycker att de idéer som Åkerblad och Nilson presenterar i sitt föredrag är väldigt inspirerande och vetenskapligt förankrade, därför kan jag rekommendera att det klippet ses tillsammans med sitt arbetslag eller även på ett APT möte.
Referenser:
Ljung-Djärf, A. (2008). To Play or not to Play – That Is the Question: Computer Use Within Three Swedish Preschools’. Early Education & Development, 19:2, 330-339.

Lindström, B. (2012). Kunskap i en digitaliserad värld. Pedagogiska Magasinet, 3, 24-28.

Annonser

Videoklippen

Videoklipp om digital kompetens
Jag har valt ett videoklipp som heter ”språkträning i förskoleklass med ipads”. I det här klippet får man följa en förskoleklass under en lektion som använder sig av ipads för att jobba med språkträning. Alla barn i gruppen behöver träna på olika saker och läraren har plockat fram ett antal olika appar som användas under den här lektionen. En tallpedagog har förberett olika språkövningar som ett antal av barnen ska använda sig av och sedan har läraren fyllt på med vilka appar som är lämpliga. Många av apparna som används har olika svårighetsgrader och barnen kan samarbeta för att hitta lösningarna. Barnen tränar både det logiska tänkandet och att prata med varandra, men också en träning för finmotorik för händerna.

Jag tycker att det här är ett jätte bra arbetssätt och man märker också i klippet att barnen tycker att det är roligt. Det här klippet tror jag kan fungera som en bra introduktion i ett arbetslag där man kanske inte är så van vid att använda det här hjälpmedlet. Klippet visar på ett konkret sätt hur man kan använda sig av ipads och vilka olika typer av appar som finns tillgängliga. Samuelsson (2010) kommer i sin studie fram till att en digital generation existerar och att det bör göras anpassningar i utbildningssystemet så att denna generations behov tillgodoses. Detta tror jag inte bara gäller för äldre barn, utan också för förskoleklassen och förskolan. Idag är det inte ovanligt att små barn kan hantera t.ex. en iphone eller en ipad, eftersom det är någonting som de oftast har kommit i kontakt med på fritiden. Samuelsson (2010) tar också i sin studie upp den negativa attityden som många lärare kan ha till IKT idag och att de i stort sett själva kan välja om och hur IKT ska användas. Jag tror att vi måste mottverka det här tänket och istället försöka se vilka möjligheter det kan medföra för barnen. Pedagoger kan arbeta med t.ex. ipads på så många olika sätt och i olika syften och verkligen tillgodose alla barns behov med hjälp av de olika apparna som finns. Man får helt enkelt inte vara rädd för ett nytt tänk och nya utmaningar.

http://www.youtube.com/watch?v=JCsrotkCOSo&feature=related

Videoklipp om pedagogisk bedömning
Det andra klippet som jag har valt heter ” Lärandemiljöer – Västergatans förskola” och där får man följa hur förskolan arbetar mycket att skapa miljöer som ska locka och inspirera alla barn. har på förskolan fått byggt upp ett arbetssätt som de har velat jobba utifrån och har då gått något som heter ”att utveckla förskolan inifrån”, något som de anser har hjälpt dem. De har nåtgot på förskolan som kallas för egna val och det sitter bilder på miljöerna och aktiviteter uppsatta på väggarna där barnen kan peka på vad de vill göra för något. På det viset blir det synligt för pedagogerna vilka lärandemiljöer som är intressanta för barnen och vilka som inte är det.

Jag tycker att den här filmen är inspirerande och jag tycker att deras sätt att utvärdera lärandemiljöerna hör ihop med en typ av formativ bedömning. Genom att lyssna på barnen och observera så kan de se vilka lärandemiljöer som är bra och vilka som behöver utvecklas. Jag tänker också att det kan kopplas till det som Pettersson (2011) skriver om att om man använder sig av bedömning på rätt sätt så kan den stimulera lärandet och på så sätt också vara en viktig utvecklingspotential både när der gäller vad och hur barnet lär sig men också för barnets tillit till sin egen förmåga. Hon menar på att hur själva bedömningen sker har också ett starkt inflytande på vad och hur man lär sig. Alla lär vi oss på olika sätt och en effektiv lärandemiljö utmärks av stor flexibilitet både vad gäller undervisning och bedömning. Därför tror jag på den här förskolans arbetssätt, att bedöma lärandemiljöerna och inte barnen. Att lyssna på och ta in vad de vill ha och vad de behöver för att lära på bästa sätt.

http://www.youtube.com/watch?v=i6e9wOdviDg

Referenser
Pettersson, A. (2011). Bedömning – varför, vad och varthän?. I L, Lindström & V, Lindberg (red.), Pedagogisk bedömning (s.31-42). Stockholm: HLS förlag

Samuelsson, U. (2010). ICT use among 13-year-old Swedish children. Learning, Media and Technology, 35:1.

ICT use among 13-year-old Swedish children (Ulli Samuelsson)

Syftet med studien var att undersöka hur 13-åriga barn i en svensk kommun använder sig av IKT i skolan och i sin vardag. Det var 262 barn som deltog i enkätstudien angående deras förhållande till multimedia, i form av datorer, internet och mobiltelefoni. Samuelsson har tittat på hur ofta barnen använder multimedia, hur man använder dem och om det finns någon skillnad i hur flickor och pojkar använder sig av IKT. Samtliga deltagare hade stor tillgång till IKT, men användandet varierade mycket. De allra flesta använde sig av datorer varje dag. När det gällde på vilket sätt barnen använde sig av IKT på fritiden så var det framförallt att lyssna på musik, prata med kompisar, spela spel och titta på film, som studien visade.

Det var också många barn som saknade grundläggande kunskaper i datateknik trots att de använder IKT i något syfte. I inledningen av studien lyfts debatten om en digital generation fram. Samuelsson kommer fram till att en digital generation existerar och att det därmed bör göras anpassningar i utbildningssystemet så att denna generations behov tillgodoses. Med en digital generation menas att de anses besitta god kunskap i att använda sig av informations- och kommunikationsteknik (IKT). Studien visar på att Sverige saknar nationella strategier för IKT användning i undervisning och utbildning till skillnad från t. ex Norge, Danmark och Storbritannien. Sverige är högt rankad i världen vid utvecklandet av en IKT kultur, trots detta visar Samuelssons studie att bara 50 % av lärarna i skolorna ser IKT som ett viktigt verktyg i undervisningen. En av anledningar till detta menar Samuelsson beror på saknaden av nationella strategier som medför att ett alltför stort ansvar läggs på de enskilda lärarna. Hon menar på att det därför blir upp till lärarna att själva välja om och hur IKT ska användas. Men det är också ekonomin som påverkar i tex vilken utsträckning skolorna kan köpa in datorer, men också hur tillgängliga de är för eleverna. Ofta står också datorerna i datasalar och eleverna måste ha lärarens tillstånd för att kunna använda dem. Skolverket anser att den digitala kompetensen bör ges större utrymme inom skolan och där menar Samuelsson att hela det svenska skolsystemet står inför en utmaning. Mycket beroende på just lärarnas skeptiska attityd till IKT. Barnen lär sig istället IKT användning vid sidan av skolan genom att prova sig fram själva eller med hjälp av kompisar. Detta kan medföra att det uppstår märkbara luckor i framförallt ordbehandling och tabellprogram. Om man gör en jämförelse med andra länder så är de grundläggande kunskaperna låga hos svenska barn, detta trots att de har stor tillgång till ex. datorer.

Samuelsson har i sin studie också tittat på skillnader i IKT användningen mellan flickor och pojkar. Det visade sig att fler pojkar använder datorer oftare på fritiden än vad flickor gör, men att i användningen av datorer i skolan är det istället tvärtom. I användandet av datorer på fritiden visade det sig att pojkarna spelar mer spel än flickorna som i sin tur har ett större intresse för sociala nätverk. Samuelsson har baserat på användningsfrekvensen av datorer, delat in eleverna i tre olika grupper: dagliga användare, veckoanvändare och sporadiska användare. Den gruppen med elever som använder datorer sporadiskt anser sig inte vara så duktiga och de har oftast lärt sig från äldre eller jämngamla kompisar, samma sak gäller för gruppen med dagliga användare. Gruppen med veckoanvändare anser att de har fått sina kunskaper från lärare. Alla tre grupperna efterfrågar mer kunskaper i grundläggande datakunskaper så som användning av ordbehandlare, e-mail och informationssökning.

Reflektion:
Samuelssons studie visar på att Sverige är högt rankad i världen vid utvecklandet av en IKT kultur, trots detta är det bara 50 % av lärarna i skolan som ser IKT som ett viktigt verktyg i undervisningen. Detta är lite svårt att förstå eftersom IKT är en så står del av barnens liv idag. Jag tycker att det är ett stort problem att så många lärare är negativt inställd till användandet av IKT och frågan är vad det kan bero på. Jag funderar på om det kan finnas en okunskap och en rädsla hos lärarna, inför att använda sig av IKT i undervisningen. Eller om det kan bero på att de har svårt att ändra på sig själva och deras rutiner för att kunna få in IKT i undervisningen. Det värsta är egentligen hur lärarnas attityder ska kunna påverka i vilken utsträckning barnen ska ges möjlighet att bredda sina kunskaper eller inte. Man kan ju fundera på om samma sak skulle gälla i andra ämnen, att lärarnas attityder till t.ex. matte eller svenska skulle påverka om eleverna gavs möjlighet att få kunskaper i de ämnena. Eleverna måste få möjligheten att utvecklas och få bredare kunskaper i IKT, eftersom detta är framtiden.

Frågeställning:
Studien visar på att lärare är negativt inställda till användandet av IKT och min fundering är därför, hur ska vi göra för att ändra på lärares attityder och få in IKT som en naturlig del i undervisningen?

Videoklipp på nätet!

Videoklipp om konflikthantering

Jag hittade ett klipp på youtube som handlar om en konfliktsituation. I filmen kan man se tre personer som spelar olika roller inom förskolan, två spelar barn i förskolålder och en spelar pedagog. Orsaken till att jag valde detta klipp är att jag har sett att det uppstår många konflikter mellan barn på förskolan som pedagoger inte varit närvarande vid. Detta är något som tillhör vardagen i förskolan och jag tycker själv att det är en svårighet att veta hur man som pedagog ska förhålla sig till en situation där man inte har sett vad som har hänt. Hakvoort & Friberg (2012) skriver att det finns ett ökat intresse hos lärare att utbilda sig i konflikthantering eftersom allt fler upplever att det finns så många konflikter att ta han om varje dag inom verksamheten. Hakvoort m.fl. (2012) skriver angående konflikthantering att barn inte nödvändigtvis behöver en lösning på konflikten utan att barnen ibland bara behöver bli lyssnad på, bli tagen på allvar och få sina känslor bekräftade. Detta är något som man kan göra utan att ha varit med och sett konflikten som har skett mellan olika barn anser jag. Som de skriver så anser jag att barn ofta kan lösa konflikter själva genom att de var och en får prata ut om vad som har hänt och hur de kände, och att man som vuxen finns med som stöd och lyssnar och bekräftar barnens känslor.

Filmklippet fick mig att inse att det är viktigt att man som vuxen verkligen ska lyssna till alla som är inblandade i konflikten. Man kan helt enkelt inte bara bedöma och agera efter vad man själv tror har hänt eller välja en lösning som blir mest bekvämt för en själv. Svårigheten som fanns i detta klipp var att ena ”barnet” inte kunde prata, och det blir då svårt för barnet att berätta vad som har hänt. Pedagogen i klippet utgick enbart ifrån vad barnet som kunde prata hade att berätta och agerade därifrån. Eftersom jag själv tycker att dessa situationer är svåra så tyckte jag att detta klipp var intressant och gav mig idén att man kan visa detta klipp för sitt arbetslag. Detta klipp kan vara ett underlag för en diskussion man kan ha tillsammans kring hur man kan lösa konflikter på förskolan på ett rättvist och bra sätt. Jag tror att det inte bara är jag som anser att dessa situationer kan vara kluriga och jag tror att man med stöd från varandra kan bidra till att man tillsammans blir bättre att hantera konflikter på förskolan.  Hakvoort & Friberg (2012) skriver att lärare emellan bör samtala kring konflikthantering för att tillsammans utvecklas i hur man kan lösa olika konflikter elever emellan. De menar om man tillsammans diskuterar kring konflikthantering så kan man ta del av varandras erfarenheter och på så vis lära sig något nytt.

http://www.youtube.com/watch?v=SB54W1cvVSK

 

Videoklipp om Digital kompetens

Detta klipp som jag valde handlar om en kvinna som åker runt till olika förskolor för att inspirera personal och barn hur man kan arbeta med datorer i verksamheten. Något som har slagit igenom kraftigt i förskolan nu är användandet av surfplattor, och det jag har sett nu när jag varit ute på VFU är att surfplattorna inte används till lärande som de skulle kunna göra. Det jag upplever är att surfplattan används som en sorts barnvakt och inte som något aktivt lärandematerial. Det jag tänkte med mitt valda klipp är att man i arbetslaget kan sitta och kolla på klipp som kan inspirera och ge idéer till hur man kan använda sig av de digitala materialen som man har inom verksamheten. Det kanske inte är så lätt att själv komma på hur man ska använda sig av surfplattan på bästa sätt, men att genom att titta tillsammans i arbetslaget på klipp på internet kan ge en otroligt idébank, som kan göra arbetslaget blir inspirerad till att ta in de digitala hjälpmedlen in i lärandet. Som det stod i klippet så tror jag också att digitala hjälpmedel hjälper barn att lära sig, det är också en förberedelse för barnen innan de börjar i skolan och det är även en uppskattad del i lärandet för barnen.  Som Ljung-Djärf (2008) skriver så kan pedagoger ofta känna att de inte har tillräckligt med kunskap när det gäller användning av digitala hjälpmedel, men jag tror att genom att kolla på olika klipp på internet så kan man lära sig mycket genom att granska de material som finns ute på internet. Tillsammans i arbetslaget så tror jag som sagt att man kan lära sig mycket utav att själv testa utrustningen som finns att tillgå, jag tror att man inte får vara rädd för den utrustning som känns främmande utan tvärtom man bör bli nyfiken.

http://www.youtube.com/watch?v=RcJ2mBji1MQ

 

 

 

Referenser

Ljung-Djärf. Agneta, To Play or not to Play – That Is the Question: Computer Use Whitin Three Swedish Preschools´, Early Education & Development, 19:2, 2008.

 

Hakvoort, Ilse & Friberg, Birgitta (red.), Konflikthantering i professionellt lärarskap, Gleerup, 2011

Social Interaction During Computer-based Activities

Social Interaction During Computer-based Activities: Comparisons by Number av Sessions, Gender, School-level, Gender Composition of the Group and Computer-child Ratio.Willoughby, T., Wood, E., Desjarlais, M., Williams, L., Leacy, K. & Sedore, L. (2009).

I artikeln presenteras en undersökning av sociala interaktioners kvalitet i ett lärande kontext. I undersökningen, som genomfördes på åtta förskolor och tre grundskolor i Canada, deltog sammanlagt 116 förskolebarn och 108 skolelever i årskurs fem och sex. Barnen i förskolor var mellan 3 och 5 år gamla och de var 57 flickor och 59 pojkar. Barnen i skolor var mellan 10 och 12 år gamla, 57 flickor och 51 pojkar.

Det som forskarna ville undersöka var om och hur sociala interaktioner mellan barnen ändras beroende på om grupper består av barnen av samma kön eller om grupper är könsblandade. Forskarna ville också se hur samspelet mellan barnen fungerar när alla barn har tillgång till var sin dator och jämföra det med det som händer när flera barn samlas vid en dator.

I den teoretiska bakgrunden skriver forskarna om att tack vare utvecklingen av datateknik (hypertext) och av multimedia, har datorer blivit ett attraktivt lärandeverktyg. Enligt flera studier som gjordes i olika länder (USA, New Zeeland och Storbritannien), stimulerar datorbaserad undervisning till interaktioner mellan elever. De interaktionerna ses som positiva eftersom barnens sociala förmåga utvecklas då barnen övas i turtagningen och att dela med sig. Från forskningen framkommer även att barn och elever som arbetar med datorer är mer samarbetsvilliga och kan arbeta koncentrerad under längre tid än när de gör andra uppgifter utan datorer. Men i forskningen påpekas även att inte alla barn som deltar i en gruppaktivitet med dator engageras i aktiviteten i samma grad. Enligt forskarna kan skillnaderna bero på könsfördelningen i grupper, på barnens ålder, på relationer inom gruppen samt på längden av aktiviteter och hur ofta de förekommer.

I den aktuella undersökningen vill forskarna se om pojkars och flickors sociala interaktioner under datorbaserade aktiviteter i smågrupper skiljer sig beroende på barnens ålder (förskolebarn gentemot grundskoleelever), på dator-till-barn-förhållande (en dator per grupp eller varje barnet har tillgång till egen dator), sammanställning av grupper utifrån genus (enkönade grupper gentemot könsblandade grupper) och om interaktioner mellan barnen förändras under tiden. Forskarna vill även se om pojkar och flickor i samma utsträckning dominerar datorer under aktiviteter där flera barn samlas vid en dator. Programvaran som användes i undersökningen var Thinkin’ Things 1 för förskolebarn och Thinkin’ Things 3 för skolelever.

I enlighet med forskarnas antaganden visar förskolebarnen större förmåga att samarbeta under datorbaserade aktiviteter i könsblandade grupper än i könshomogena grupper. När det gäller skolbarnen är skillnaden inte så stor mellan könsblandade grupper och könshomogena grupper, men forskarna vill vara försiktiga med den slutsatsen och önskar mer forskning kring det fenomenet. Forskarna tror också att eftersom datorer är redan väletablerade i barnens hem samt i skola och även i förskola, har inte längre pojkarna försprång före flickorna i användandet av datorer.

När det gäller skillnader beroende på barnens ålder tycker forskarna att förskolebarn i enkönade grupper blir lätt distraherade, till skillnad mot skolelever i enkönade grupper. Sedan tycker forskarna att flickor, i takt med att de blir mer bekanta med programmet, utvecklar sitt samarbete medan i pojkgrupper kan man snarare se den motsatta tendensen, dvs. att pojkarnas samarbete avtar när de har lärt känna programmet. Studien visar också på att förskolebarn samarbetar med varandra oavsett om de har tillgång till en eller till flera datorer men att i skolan är det begränsad tillgång till datorer som främjar sociala interaktioner. Av studien framkommer även att datoraktiviteter värderas högt av barnen och uppfattas som roliga.

Forskarna tycker att som pedagog bör man känna till de olika beteenden som datoraktiviteter i varierade former kan framkalla hos barnen. Med de kunskaperna kan pedagogerna sedan, beroende på vad de har för syfte med datorbaserade aktiviteter, skapa de rätta förutsättningarna för barnens lärande och för sociala interaktioner.

Min reflektion

För mig har det varit en intressant artikel att läsa, eftersom den påpekar bl.a. vikten av att, som pedagog, ständigt skaffa sig nya kunskaper om hur barn lär sig och hur lärande och sociala processer kan stimuleras med hjälp av den nya teknologin. Som forskarna konstaterar har datorer blivit en naturlig del av barnens liv och ett attraktivt lärandeverktyg, men i min uppfattning vet vi fortfarande för lite om hur vi, pedagoger i förskolan, kan använda datorer i det pedagogiska arbetet. Det behövs både mer forskning kring vilka processer som uppstår under datoraktiviteter och hur de sedan påverkar barnens lärande, men även konkreta tips om hur man som pedagog ska gå tillväga. Utifrån mina erfarenheter från alla mina vfu-perioder kan jag konstatera att även de pedagoger som har väldigt positiv inställning till användningen av datorer i det pedagogiska arbetet, saknar kunskaper kring hur de skulle kunna göra det på ett mer medvetet och varierat sätt. Jag har också observerat på olika förskolor hur ekonomiska begränsningar hindrar införandet av nya arbetsmetoder med just hjälp av IKT.

Frågeställning

I den studie som artikeln beskriver har de vuxna som genomfört undersökningen valt att inte interagera med barnen. I enstaka fall hjälpte de barnen att lösa några tekniska problem. I min uppfattning har pedagoger i förskolan en avgörande roll för hur olika aktiviteter utvecklas och hur barnen kan utmanas och inspireras, därför undrar jag hur större engagemang från de vuxnas sida skulle influera barnens agerande. Vilka är era erfarenheter?

To Play or not to play!

To play or not to play

Denna artikel handlar om hur datoranvändningen ser ut i tre svenska förskolor med särskilt fokus på hur pedagogerna använde datorn i verksamheten. Under de senaste decennierna har användningen av datorer blir en del av den dagliga förskoleverksamheten. Det tas upp i artikeln att tidigare studier har visat att användningen av datorer är associerad med nöje och underhållning i förskolor. Datoranvändningen är något som kan tillåtas mellan planerade aktiviteter och det innebär att datorn normalt används vid den tid som kallas fri lek. Studierna har också visat att barn till stor del sitter ensamma vid datorn utan någon pedagog i närheten. I artikeln tas det upp att en del förskollärare är oroliga att datorn ska hämma barns lek, kommunikation och deras kreativitet. Medan andra förskollärare ser datorn som ett verktyg som kan förbättra barnens inlärning. Det som gör att pedagogerna känner en viss tveksamhet till datorer i verksamheten är att de inte vet hur man ska använda datorerna för att utveckla barns lärande. Det problem som är, är att det finns för lite utbildningar för pedagoger hur man kan använda datorer i verksamheten. Andra faktorer som talar emot att lärarna ska kunna använda sig av datorn i verksamheten är att barnen ofta kan mer än pedagogerna när det kommer till användningen av datorn, och barnen tar då hellre hjälp av sina kompisar. Att pedagoger kan känna en rädsla att misslyckas kan också göra att pedagoger undviker att använda sig av datorer i förskolan. Resultatet som kom fram i denna artikel var att barnen använde datorn mellan vuxenstyrda aktivteter och det var upp till barnet själv att bestämma om de ville hålla på med datorn eller inte. Användningen av datorn var mest för spel. Det kom fram att pedagoger ansåg att datorn var viktigt men prioriterades ändå bort före andra aktiviteter som finns i verksamheten. Barnen gavs möjlighet att använda datorn men pedagogerna uppmuntrade inte själv barnen att använda datorn, eftersom datoranvändningen ansågs som ett hot mot andra aktiviteter i verksamheten. Det fanns rädsla att barnen skulle fastna vid datorn och på vis glömma bort andra aktiviteter som pedagogerna ansåg viktiga. Det visade sig att vissa barn använde sig av datorn lite nu och då men inte av alla barn på förskolan. Med det så förklarade pedagogerna att vissa barn föredrar att göra andra saker, om vissa barn valde att inte använda datorn fanns det inget ingripande från pedagogerna. Ett annat resultat som framkom där pedagoger använder datorn i undervisningen så visade det sig att datorn kan användas som ett verktyg för lärande och undervisning. Pedagogerna använde datorn till mer än bara att spela spel, under vissa dagar så fick barnen bara använda datorn till att skriva och rita för att få barnen att förstå att man kan göra annat än att bara spela spel på datorer. Pedagogerna lärde barnen att öppna och stänga olika program och lite allmänt om hur datorn funkar. Datorn behandlades här som något viktigt och lärarna ansåg att det var viktigt att alla barnen fick använda datorn. Pedagogerna var här intresserade och aktiva i hjälpandet kring datorn och såg datorn som ett viktigt verktyg i deras verksamhet.

Egna funderingar

Utifrån egna erfarenheter så används datorer inte aktivt ute i förskolor där jag själv varit, utan som nämnts ovan så finns datorn i verksamheten men används sällan. I dag finns det ju PIM utbildningar som vissa pedagoger får gå på men inte alla, det krävs då av den som varit på utbildningen att lära de andra pedagogerna, frågan är då hur många som sätter sig ned med sina arbetskamrater och går igenom det som man lärt sig. Jag tror att okunskapen hos pedagogerna gör att man är rädd för att använda sig av datorn men även att pedagoger kan känna att det är svårt att veta hur man ska ta in datorn på ett bra sätt i lärandet. Om jag går till mig själv så har jag svårt att tänka mig hur jag skulle kunna involvera alla barn samtidigt då man oftast bara har en dator. Jag tror att man av ren lathet även väljer bort att använda sig av datorn då datorn inte alltid varit en självklarhet och en del i förskolan. Sedan som också har nämnts i artikeln är om man inte har den kunskapen så man känner sig trygg i användningen av datorn, så tror jag att det är lättare att välja något annat instrument till inlärningen som man känner sig trygg med att använda sig utav. Jag tycker samtidigt att man inte ska vara rädd för att ha sämre kunskaper kring datorer än vad barnen har, är det så att barnen kan mer så kan man ju lära sig utav dem? Eftersom samhället nu är uppbyggd av datorer och datoranvändningen inom skolan nu är nästan en central del, så anser jag att vi som förskollärare har en skyldighet gentemot barnen att få använda sig utav datorer i förskolan, så att de senare har kunskaper när det börjar i skolan. Det kanske mot all förmodan är så att alla barn inte har en dator hemma, då har det barnet inte en chans att lära sig om det heller, och får då genast problem i skolan om den inte har några kunskaper om datorer överhuvudtaget.

 

Min frågeställning är: Är det viktigt att vi förskollärare använder datorn som ett verktyg till barnens inlärning?

Hej

Hej, har tänkt på dig Ewa varje dag nu sen förra inneveckan och jag har nu skickat in vår webbadress till Marcus. Så jag hoppas att han har fått det. Som sagt så är jag inte så hajj på det här med datorer, det var knappt så att jag kunde logga in och skriva detta mejl nu, men jag lyckades. Är det någon annan än jag som är inne och tittar här?